Hej Torbjörn,
Berätta lite mer om hur du jobbar
- Jag strävar efter en absolut närvaro och total koncentration under måleriakten, på samma sätt som det var en nödvändighet i min första konstnärliga verksamhet, glasblåsningen. Där togs alla beslut i total närvaro, som byggde på en egen erfarenhet. Uppmärksamheten på vad som hände var total. Jag har nått samma tillstånd i möten med musiker under performance-målning. Även där görs val vilade på en välgrundad/inkorporerad kunskap. Jag strävar alltid efter en liknande närvaro i studion. 

Hur ser processen ut?
- Materialmöten, utförandet och akten att måla är det viktigaste i min praktik. Vidare vill jag gå tillbaka till mitt första möte med måleriet, där jag fascinerades av dess pendling mellan att vara ett fysiskt material för att beskriva ett ljus, ett rum, ett tillstånd, en närvaro, ett rum eller ett objekt. Jag såg då målare som svensken Evert Lundqvist och Velasquez i Spanien och var starkt påverkad av pendlingen mellan fysiskt material och vad det kan lämpa sig att representera. 
Jag startar mitt arbete på ett utforskande sätt där misstag blir en del av arbetsprocessen som kan leda mig till en fördjupning av frågeställningar, både praktiska, teoretiska och filosofiska. Jag vill undersöka måleri som färg som materialitet, medium och upplevelse. 

Berätta lite mer om processen och material för serien Stroke
- Serien Stroke har jag framfört i tre olika format för att utforska upprepningen och se vad de olika formaten kräver och kan ge varandra. Jag brukar börja med två, ibland tre färger som jag sakta bygger upp i akryl. I ett givet ögonblick får målningarna en ytterligare färg som bär en massiv materialkvalitet. Denna färg av filmjölk eller olja och vax spricker efter ett tag och visar ytterligare pendling mellan fysiskt material och bild.
I detta mindre format (46 x 38 cm) försöker jag förhålla mig mycket fritt, tillåta mig olika infall.
Ofta jobbar jag upp en serie av dukar, grundmålade i akryl, atmosfär, färgmöte, tillstånd. 
När en serie fungerar tillsammans kan jag gå på dem snabbt och attackera dem en efter en med en tjock fysisk färg av olja, vax eller med filmjölk. Nästa steg är att iakta torkprocessen där det sista lagrets teckning torkar och spricker upp.
Efter torkning liggandes på golvet, där jag kan se dem från flera håll (de målas alltid på golvet och jag vandrar runt dem under målandet) hänger jag dem i rader på väggen. Ordningen är inte definitiv, ibland ändras den om, ibland tar jag upp en tidigare tråd och arbetar vidare i samma format, ibland tar jag upp en idé och skalar upp den i ett större format som nu är min egen kropps, min längd kontra den bredd jag precis kan greppa runt, 190 x 157 cm.