Hej Jakob,
Du berättade att du gör målningar i olika telefonappar och på datorn?  
Det började med att jag upptäckte Konstfacks storformatsskrivare runt 2007 när jag gick där i slutet av min utbildning. Med den började jag göra fotoutskrifter på duk som jag målade ovanpå. Det vart som meta-berättelser, interiörer som föreställde ett utställningsrum på målningar i olika ofärdiga stadier. En bild i en bild i en bild. Ett slags trompe l’oeil måleri. Efter ett tag så började interiörerna försvinna och jag målade exteriöra bilder från ett urbant stadsrum med borttvättad graffiti som motiv. Mer och mer abstrakta målningar tog över. Det vart som handling och motiv tog ut varandra. Det var varken avbilder eller abstraktioner. Men samtidigt både två. Den osäkerheten gillar jag och söker mig till fortfarande.

Jobbar du i olika material? 
Jag byter gärna medium i perioder, olja, akryl, digital utskrift eller traditionell grafik. Det hjälper mig att försöka nå till den svajjigare grund jag giller att balansera på.
Det är samma med storlekarna på min målningar. Jag tycker om att hoppa mellan väldigt små målningar och stora rumsliga målningar. Det får mig att vara på tå inför mötet med det egna. Jag vill att det ska överaska mig på ett vis som är svårt att sätta ord på. Men det handlar om att känna någon slags tidlöshet eller viktlöshet. Att allt händer på ett ögonblick samtidigt som man tittar in i en ocean av tid.

Är alla dina konstverk utan titel? 
Att mina målningar oftast är utan titel är för att jag inte känner mig helt hemma med det skrivna ordet. Mina målningar är så stumma och samtidigt så öppna att orden känns meningslösa eller guidar en betraktare lätt i fel riktning.

Var du en graffittikille som tonåring?
Graffiti höll jag på med litegrann i högstadiet och gymnasiet, men det är inget som jag ser som något avgörande för min egna konstnärliga utveckling.